SvenskaVad är hotet om ett företag inte inrättar ett internt rapporteringskontor?
Den nuvarande lagstiftningen om skydd av lanceurs d'alerte innehåller många skyldigheter för företag, till exempel att inrätta och upprätthålla en intern kontrollpunkt. Om en azienda inte uppfyller dessa normer är den skyldig att betala straffrättsliga påföljder.
För vilka överträdelser föreskrivs sanktioner?
Det är vanligt att lagar som ålägger medborgarna skyldigheter åtföljs av sanktioner. Detta för att säkerställa att lagen efterlevs. I regeringens utkast till en lag om skydd för visselblåsare föreskrivs sanktioner för fem olika överträdelser av lagen:
Om ledningen underlåter att inrätta eller driva ett internt rapporteringskontor kan den behöriga myndigheten utdöma böter på upp till tjugotusen euro. Naturligtvis gäller detta endast företag som enligt lag är skyldiga att inrätta en intern rapporteringsbyrå. Det bör noteras att skyldigheten att inrätta och driva ett rapporteringskontor i allmänhet gäller från den tidpunkt då lagen träder i kraft. Endast företag med högst 249 anställda får en tidsfrist till den 17 december 2023 för att inrätta en rapporteringsbyrå.
De återstående böterna gäller mottagande och hantering av informationsrapporter. Om inlämnandet av en rapport redan har förhindrats kan böter på upp till hundratusen euro övervägas. Detta gäller även om rapporten mottogs men den uppföljande kommunikationen med visselblåsaren avbröts. Samma sanktion gäller om arbetsgivaren vidtar repressalier mot en visselblåsare, till exempel om han eller hon avskedas till följd av rapporten. Vid denna tidpunkt kommer företaget också att ådra sig ytterligare kostnader. Vid överträdelse av förbudet mot repressalier har den berörda visselblåsaren rätt till skadestånd. I domstol måste företaget också bevisa att den negativa åtgärden inte är relaterad till visselblåsningen, dvs. att det inte är en repressalie. Även om företaget bara försöker förhindra en rapport, hindra kommunikation eller vidta åtgärder som skadar visselblåsaren, kan böter på samma belopp utdömas.
Slutligen är överträdelser av sekretesskravet också föremål för böter. Om identiteten på en person som tillhandahåller information avsiktligt eller till och med oavsiktligt avslöjas utan tillstånd, kan sanktioner på upp till 20 000 euro åläggas.
Men visselblåsare kan också drabbas av böter. Detta är fallet om de mot bättre vetande lämnar falsk information om en överträdelse till allmänheten. Ett sådant beteende kan leda till böter på tjugotusen euro. Det berörda företaget kan också kräva skadestånd.
Vilka kan påverkas av sanktionerna?
Böter utdöms för beteende som utgör en så kallad administrativ förseelse. Detta inkluderar till exempel att köra mot rött ljus, men även de beteenden som nämns ovan. Böter åläggs därför i allmänhet den person som har begått den olagliga handlingen. I de exempel som ges är detta föraren eller den person som hindrade en rapport från att lämnas in.
Företaget kan dock också åtalas för administrativa överträdelser som begås av dess anställda. Om ledningen inte tillräckligt övervakar efterlevnaden av bestämmelserna i en lag, kan böter också åläggas respektive företag. När det gäller Whistleblower Protection Act (utkast) måste upp till en miljon euro betalas.
Sammanfattning
Det rättsliga ramverket för bolagsstyrning blir alltmer komplext. Regeringens förslag till lag om skydd för visselblåsare föreskriver också ett antal skyldigheter som måste uppfyllas, eftersom det annars finns ett hot om höga böter. Det räcker inte med att inrätta ett internt rapporteringskontor. Snarare krävs ett nära samarbete med de ansvariga medarbetarna, god efterlevnad och tillförlitlig dokumentation av processer och dokument för att avvärja eventuella administrativa överträdelseförfaranden.